--- title: "Vad berättar Pershyttan och järnvägen om bergslagens arv i Nora?" type: "Plats" date: "2026-10-21" updated: "2026-10-24" description: "I Pershyttan har järn framställts sedan 1300-talet, och hyttan står kvar som den lämnades efter sista blåsningen 1953. Nora–Ervalla öppnade 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik, och i dag kör veteranjärnvägen ångtåg på banan om somrarna, medan Gyttorps sprängämnen och Ralph Erskines hus visar hur industrin tog vid." url: "https://nora.clearagency.ai/kunskap/pershyttan-jarnvagen-och-bergslagens-arv" canonical: "https://nora.clearagency.ai/kunskap/pershyttan-jarnvagen-och-bergslagens-arv" markdown_url: "https://nora.clearagency.ai/kunskap/pershyttan-jarnvagen-och-bergslagens-arv.md" site: "Borgmästargatan 5" publisher: "Borgmästargatan 5" contact: "erik@lejons.se" language: "sv-SE" topics: - "Kulturarv" - "Historia" - "Pershyttan" author: "Redaktionen, Borgmästargatan 5, Nora" reading_time_minutes: 10 --- # Vad berättar Pershyttan och järnvägen om bergslagens arv i Nora? *Plats · 21 oktober 2026 · Bo i Nora, del 7 av 9 · 10 min läsning · Faktagranskad 24 oktober 2026* > I Pershyttan har järn framställts sedan 1300-talet, och hyttan står kvar som den lämnades efter sista blåsningen 1953. Nora–Ervalla öppnade 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik, och i dag kör veteranjärnvägen ångtåg på banan om somrarna, medan Gyttorps sprängämnen och Ralph Erskines hus visar hur industrin tog vid. ## På 30 sekunder - I Pershyttan har järn framställts sedan 1300-talet; hyttan blåstes sista gången 1953 och byn är kulturreservat sedan 2004. - Nora–Ervalla järnväg öppnade den 17 mars 1856 som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik. - Det sista godståget gick den 1 december 1978; i dag kör Nora Bergslags Veteran-Jernväg på banan. - Gyttorps centrum, ritat av Ralph Erskine och byggt 1948–1961, är byggnadsminne sedan 1998. Vid Smygarebäcken i Pershyttan har människor framställt järn sedan 1300-talet, troligen på samma plats som i dag. Hyttan som står där nu fick sin form 1856 – samma år som Noras järnväg öppnade – och blåstes för sista gången 1953. Sedan dess står den som den lämnades, med rostugnen, den träkolseldade masugnen och kolhuset på hyttbacken. En stilla vinterdag hörs bara bäcken. Här kan man fortfarande se hela kedjan från gruva till järn: gruvorna, vattnet som gav kraften, kolhuset och hyttan. Nora är en stad som berget byggde. Malmen, skogen och vattnet gav bergsmännen deras rikedom, järnet gav handeln, och handeln gav staden. Här berättar vi om bergslagen, om hyttan och gruvorna i Pershyttan, om Sveriges första normalspåriga järnväg, om kraschen som tog slut på järnets goda år och om hur sprängämnena i Gyttorp blev den nya tidens industri – och var du ser arvet i dag. ## Vad var Noraskogs bergslag? Bergsbruksbygden kring Nora, där gruvor och hyttor var huvudnäringen från medeltiden in på 1900-talet. Noraskog var från början namnet på en socken, känt sedan början av 1300-talet. Det som lade grunden till traktens välstånd var att allt fanns på samma ställe: malmen i berget, skogen som behövdes för att göra träkol till hyttorna och vattnet som drev hjulen. Bergsmännen bröt malmen, smälte den i små hyttor och sålde järnet vidare. Ändå var orten liten länge; i skattelängden från 1540 fanns bara tolv skattebetalande hushåll i Nora kyrkby. Det var Gustav Vasa som gjorde Nora till en handelsplats. Han bestämde att bergsmännen i trakten skulle sälja sitt järn här, och att det skulle hållas marknad på lördagarna. Järnet från skogarna mötte köpmännen vid sjön, och ur handelsplatsen växte staden som fick sina privilegier 1643. Hur rutnätet, bränderna och trähusen formade stadskärnan berättar vi i [Nora: trästaden som gruvorna byggde](https://nora.clearagency.ai/kunskap/nora-trastaden-vid-torget). ## Varför är Pershyttan så välbevarad? För att helheten finns kvar: hyttan, gruvorna, vattensystemen, gårdarna och torpen. Byn är kulturreservat sedan 2004, på 128 hektar, och riksintresse för kulturmiljövården (T 32). Kommunen beskriver Pershyttan som Örebro läns enda kulturreservat, och Visit Nora räknar byn till Sveriges bäst bevarade bergsmansbyar. Länsstyrelsen förvaltar reservatet, och fastigheterna har flera ägare, bland dem Sveaskog och enskilda. Det betyder att Pershyttan inte är ett museum med entré, utan en by där människor bor – och där historien går att läsa i landskapet. ![Röda hyttbyggnader med en hög murad skorsten på en grön sluttning i Pershyttan](https://nora.clearagency.ai/media/mvmz9kbx-4am6dqpq.webp) Hyttan i Pershyttan, som fick sin nuvarande form 1856 och blåstes sista gången 1953. Foto: Holger Ellgaard, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons ### Hur bröts malmen i gruvorna? Gruvorna i Pershyttan hör till de äldsta i Bergslagen och visar flera brytningstekniker från olika sekler. I äldre tid bröts malmen genom tillmakning: man eldade mot berget tills det sprack när det svalnade. Malmbrytningen i Storgruvan upphörde 1967. Med guide kan man i säsong gå ned i Lockgruvan, till ett bergrum 40 meter under marken. ### Hur drev vattnet byn? Allt i Pershyttan drevs av vatten. Väldiga vattenhjul drev hyttans blåsbälgar, och stånggångar – långa rader av trästänger som förde kraften från ett vattenhjul till gruvan – pumpade gruvhålen torra från grundvatten. Pershyttan har en av Sveriges få bevarade stånggångar. Vid bäcken gick också en kvarn och en såg, och dammar och kanaler reglerade flödet. På 1900-talet leddes vattnet i en tub till ett kraftverk som alstrade elektricitet. ![Rader av trästänger på stolpar som leder fram till ett hjulhus i grönskan i Pershyttan](https://nora.clearagency.ai/media/mvmz9kc0-wrbpf370.webp) Stånggången i Pershyttan: trästänger som förde vattenhjulets kraft till pumparna i gruvan. Foto: Bengt Oberger, public domain, via Wikimedia Commons ### Vem bodde i bergsmansbyn? Bergsmännen bodde närmast hyttan, i herrgårdsliknande gårdar från 1700- och 1800-talen. Gruvarbetarna och kolarna bodde i små torp i byns utkanter, och längre ned längs bäcken ligger bostäder från 1800- och 1900-talen, som visar hur bergsmansbyn blev ett bruksamhälle och sedan ett bostadsområde. Många av husen och trädgårdarna är privata, och Länsstyrelsen ber besökare att visa hänsyn. ## Hur besöker du Pershyttan? På egen hand året runt, längs den gulmärkta natur- och kulturstigen på sex kilometer eller med appen Tre Trästäders ljudvandring. Guidade vandringar och visningar i Lockgruvan hålls i säsong, och grupper bokar maj–september via Nora turistbyrå. - **Natur- och kulturstigen**, sex kilometer, är märkt med gult; ett häfte om stigen säljs på turistbyrån i stationshuset, tel. 0587-811 20. - **Ljudvandringen** i appen Tre Trästäder är gratis att ladda ned. - **Hyttans Café** i kuskstugorna bakom hyttan har öppet under sommarmånaderna. - **Bergslagsleden** passerar byn: etapp 6 slutar och etapp 7 börjar i Pershyttan. - **Veteranjärnvägen** körde rälsbuss till Pershyttan på lördagarna i juli 2026. Vill du kombinera hyttan med en längre vandring eller ett bad finns leden, reservaten och sjöarna beskrivna i [Friluftsliv runt Nora](https://nora.clearagency.ai/kunskap/friluftsliv-runt-nora). ## Varför var järnvägen 1856 så viktig? För att malm och tackjärn kunde gå på räls året runt i stället för med häst och vagn, släde och pråm. Den 17 mars 1856 öppnade Nora–Ervalla järnväg, enligt Länsstyrelsen Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik, 18 kilometer lång. Innan järnvägen kom fraktades malm och tackjärn med häst och vagn – på vintern ofta med släde – och på sommaren måste lasten lastas om till pråmar, vilket var långsamt och besvärligt. Med banan kunde järnet från Nora och Linde bergslag nå ut året runt. Den byggdes ut i etapper och blev känd för järntransporterna, men fraktade också trä, olja och skrot – och Nitro Nobels sprängämnen mellan Gyttorp och Bofors i Karlskoga. På 1940-talet kom rälsbussarna, och persontrafiken blev vanlig. Längs banan står mycket kvar. **Järle station**, byggd 1853–54, två år innan banan stod klar, anses vara Sveriges äldsta stationshus. Bron över Järleån fick sin nuvarande form vid en ombyggnad 1905 och är en av de sista i landet med hängande parabelfackverk. I Nora finns stationsområdet med verkstäder, lokstallar och kolhus, och stationshuset från 1900, där turistbyrån håller till. Stationsområdet ingår i riksintresset Centrala Nora (T 33). Banans historia 1. **1853–54** Järle station byggs, före banan. 2. **1856** Nora–Ervalla öppnar den 17 mars. 3. **1874** Sträckan till Karlskoga öppnar. 4. **1875** Sidospåret upp till Pershyttan står klart. 5. **1876** Banan förlängs från Karlskoga till Otterbäcken. 6. **1905** Bron över Järleån får sin nuvarande form. 7. **1966** Persontrafiken läggs ned. 8. **1978** Det sista godståget går den 1 december. 9. **1980-talet** Veteranjärnvägen börjar köra; sidospåret till Pershyttan byggs upp igen 1988. 10. **2006** Järnvägen och dess anläggningar blir byggnadsminne. 11. **2026** Banan fyller 170 år. Banan bar bergslagens järn i över ett sekel och har nu burit museitrafik i mer än fyrtio år. ![Svart ånglok med personvagnar på ett spår genom grönskande björkskog på väg mot Pershyttan](https://nora.clearagency.ai/media/mvmz9ng8-ljuwb9ga.webp) Veteranjärnvägens ångtåg på väg in mot Pershyttan, på sidospåret som revs 1975 och byggdes upp igen 1988. Foto: G och J, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons ## Hur räddades järnvägen efter nedläggningen? Av en museiförening: under 1980-talet började Nora Bergslags Veteran-Jernväg köra veterantåg på delar av den gamla banan. Järnvägen och dess anläggningar är byggnadsminne sedan 2006 och ägs av Stiftelsen Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg. Persontrafiken lades ned 1966, ett år innan gruvan i Pershyttan stängde, och det sista godståget gick 1978. Sidospåret till Pershyttan revs upp 1975 men byggdes upp igen 1988, och sträckan Gyttorp–Bredsjö togs bort 1979–80. Att så mycket finns kvar – banan, bron, stationerna, lokstallarna – beror på att människor har lagt sin fritid på det i fyra decennier. ## Vad kör veteranjärnvägen i dag? Ånglok och rälsbussar om somrarna, främst till Järle, och tomtetåg inför jul. Sommaren 2026 gick ångtåg till Järle på helgerna och rälsbuss till Järle på fredagar och till Pershyttan på lördagar i juli. Trafiksäsongen 2026 började den 27 juni, och en tur och retur kostade 200 kronor för vuxna och 60 kronor för barn. Arbetet görs av medlemmar i avdelningar för banan, maskinerna, signalerna och trafiken, med särskilda arbetshelger. Järnvägsmuseet i godsmagasinet vid stationen har öppet maj–september. Till banans 170 år höll föreningen en jubileumshelg den 19–20 september 2026 med tre ångtåg om dagen mellan Nora och Järle. Från Munktellmuseet i Eskilstuna lånade den den körbara repliken av Sveriges första ånglok, Förstlingen II, som drog jubileumståg mellan Nora och Stora Mon i tio kilometer i timmen – ett ånglok vars förebild, Förstlingen, Theofron Munktell byggde 1853. Inför jul kör föreningen tomtetåg till Järle; datumen och biljetterna finns i [Ett år i Nora](https://nora.clearagency.ai/kunskap/ett-ar-i-nora). ## Vem var Kungen av Nora, och vad hände 1879? Anders Wedberg, en av stadens mäktigaste män under 1800-talet. När järnpriserna föll i slutet av 1870-talet satte Stockholms Enskilda Bank 1879 delar av sonen Carl Herman Wedbergs bruk i konkurs, och fler konkurser följde. Parken som bär Anders Wedbergs namn hör till en stadsplaneutvidgning från 1878 och är i dag en del av riksintresset; den kallas också Skolparken och har en lekplats med Nora som tema. Men järnets goda tider tog slut. Enligt Visit Nora erbjöds järn till underpris på Hindersmässan i Örebro i slutet av 1870-talet utan att någon ville köpa. Många andra bruksägare och förmögna borgare hade gått i borgen, och konkurserna följde på varandra. Gruvdriften fortsatte, framför allt i Pershyttans och Stribergs malmfält. Men den nya tidens industri kom från ett annat håll. ## Hur blev Gyttorp traktens nya industri? Genom sprängämnena: 1915 köpte Alfred Nobels Nitroglycerin AB Gyttorps Sprängämnes AB, och omkring 1920 var bolaget traktens dominerande industri. Kommunens största företag i dag, Orica, tillverkar sprängkapslar för civilt bruk i Gyttorp. Nitroglycerin AB, grundat 1864, flyttade successivt sin tillverkning från Vinterviken i Stockholm till Gyttorp, och 1965 fick bolaget namnet Nitro Nobel. För sina anställda lät bolaget bygga bostäder, och 1948–1961 växte **Gyttorps centrum** fram, ritat av den engelskfödde arkitekten Ralph Erskine, då relativt okänd. Radhus och trevåningshus står i vinkel mot varandra så att de bildar intima gårdar och längre gångstråk; husen vänder sig mot söder och sluter sig mot norr. Redan på 1950-talet gav hyresgästerna husen namn – det mittersta heter Arken. Gyttorps centrum ägs av kommunen och är byggnadsminne sedan 1998, och 2002 fick det ett Europa Nostra-pris. Gyttorpskolan från 1961 är också ritad av Erskine. ![Rad av ljusa radhus med vågformade tak bakom en gräsmatta och ett vitt staket i Gyttorp](https://nora.clearagency.ai/media/mvmz9ne7-jc5dqkhx.webp) Ralph Erskines radhus i Gyttorp med de vågformade taken. Gyttorps centrum är byggnadsminne sedan 1998. Foto: Håkan Skogsjö, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons ## Var ser du arvet i dag, och vad betyder det för Nora? I stadskärnan, vid stationen, i Pershyttan, längs banan till Järle och i Gyttorp – det mesta inom någon mil från torget. Arvet är en av de främsta anledningarna till att besökare kommer till Nora, och det är skälet till att stadskärnan är skyddad. Nora fick Europa Nostras utmärkelse 1993 för det långa arbetet med att bevara staden, industriarvet och järnvägen till Pershyttan. Ute i kommunen finns mer: Siggebohyttans bergsmansgård, vars huvudbyggnad från 1790 har fjorton rum och tre kök, och Järnboås med sin timrade kyrka från 1600-talet. Bergslagens arv runt Nora PlatsVad du serSkydd och status PershyttanHyttan från 1856, gruvorna, stånggången och bergsmansgårdarnaKulturreservat sedan 2004, riksintresse T 32 Nora stationStationshuset från 1900, lokstallar, verkstäder och godsmagasinetByggnadsminne sedan 2006, riksintresse T 33 JärleStationshuset från 1853–54 och bron över JärleånLängs banan, byggnadsminne sedan 2006 Gyttorps centrumRalph Erskines bostäder från 1948–1961Byggnadsminne sedan 1998 SiggebohyttanBergsmansgården från 1790Bergsmansgård och besöksmål Hela kedjan från gruva och hytta till järnväg och industri går att se på en dag, utan att lämna kommunen. För den som bor här är arvet ingen museisal utan en del av vardagen: stigen runt hyttan en söndag, ångtåget till Järle med barnen, stationshuset när man tar bussen. Det har också en baksida att räkna med. Mycket av det som visar arvet bärs av föreningar och ideella krafter och har säsong, och skyddet som håller stadsbilden intakt sätter ramar för den som äger ett hus i den – det har vi skrivit om i [Att äga ett hus i en skyddad trästad](https://nora.clearagency.ai/kunskap/att-aga-ett-hus-i-en-skyddad-trastad). En kortare bild av staden finns på sidan [Livet i Nora](https://nora.clearagency.ai/livet-i-nora), och hela historien i [Nora: hela guiden](https://nora.clearagency.ai/nora-hela-guiden). ### Vanliga frågor #### Går det att besöka Pershyttan på vintern? Ja. Kulturreservatet går att uppleva året om, och natur- och kulturstigen och ljudvandringen i appen Tre Trästäder fungerar även när guiderna och kaféet har vintervila. #### Vad är en stånggång? Ett sätt att föra kraft långa sträckor: rader av trästänger som rörde sig fram och tillbaka och överförde kraften från ett vattenhjul till pumparna i gruvan. Pershyttan har en av Sveriges få bevarade stånggångar. #### Hur långt ner kommer man i Lockgruvan? Till ett bergrum 40 meter under marken. Visningarna görs med guide och bokas via Nora turistbyrå. #### Vem äger järnvägen i dag? Stiftelsen Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg. Trafiken körs av museiföreningen Nora Bergslags Veteran-Jernväg, vars medlemmar också sköter banan och fordonen. #### Vad kostade jubileumsresan till Järle? Under jubileumshelgen i september 2026 kostade ångtåget till Järle 170 kronor tur och retur, och barn upp till 15 år åkte gratis i vuxens sällskap. Platserna på Förstlingen II-tåget var 25 och kostade 500 kronor. #### Varför heter huset i Gyttorp Arken? Hyresgästerna gav husen namn redan på 1950-talet. Arken ligger i mitten, och runt det står bland andra Kolmasken och Vinkelboda. ## Hur Borgmästargatan 5 passar in Staden som bergsmännens järn gav liv har sitt centrum vid torget, och där, på hörnet av Borgmästargatan och Kungsgatan i kvarteret Saturnus, ligger Borgmästargatan 5 (fastigheten Nora Saturnus 3): ett rosa putsat stenhus och två gårdshus i trä med tio lägenheter och en lokal, inom riksintresset Centrala Nora. Läs om [huset, lägenheterna och siffrorna](https://nora.clearagency.ai/), eller [begär prospekt och hyreslista](https://nora.clearagency.ai/underlag). Nästa i guiden · Bo i Nora, del 8 av 9[Vad betyder det att äga ett hus i Noras skyddade trästad?](https://nora.clearagency.ai/kunskap/att-aga-ett-hus-i-en-skyddad-trastad) ## Källor 1. [Länsstyrelsen i Örebro län: Gamla Pershyttans bergsmansby (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/gamla-pershyttans-bergsmansby.html) 2. [Länsstyrelsen i Örebro län: Nora–Ervalla järnväg (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/nora-ervalla-jarnvag.html) 3. [Länsstyrelsen i Örebro län: Gyttorps centrum (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/gyttorps-centrum.html) 4. [Visit Nora: Bergsmansbyn Pershyttan (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.visitnora.se/se--gora/besoksmal/bergsmansbyn-pershyttan.html) 5. [Visit Nora: Noras historia (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.visitnora.se/trastaden-nora/om-nora/noras-historia.html) 6. [Visit Nora: Tre Trästäder (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.visitnora.se/trastaden-nora/om-nora/tre-trastader.html) 7. [Nora Bergslags Veteran-Jernväg (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.nbvj.se/) 8. [Nora Bergslags Veteran-Jernväg: NORA-banan 170 år i år (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.nbvj.se/nora-banan-170-ar-i-ar/) 9. [Nora Bergslags Veteran-Jernväg: Tidtabell sommaren 2026 (kontrollerad 24 oktober 2026)](https://www.nbvj.se/tidtabell-sommaren-2026/) ## Läs vidare - [Hur blev Nora en av Sveriges bäst bevarade trästäder?](https://nora.clearagency.ai/kunskap/nora-trastaden-vid-torget.md) — Plats, 2026-10-18 - [Vad kan du göra i naturen runt Nora, från Norasjön till Bergslagsleden?](https://nora.clearagency.ai/kunskap/friluftsliv-runt-nora.md) — Plats, 2026-10-20 - [Hur är ett år i Nora, från vårens första glass till julmarknaden?](https://nora.clearagency.ai/kunskap/ett-ar-i-nora.md) — Plats, 2026-10-22 - [Vad betyder det att äga ett hus i Noras skyddade trästad?](https://nora.clearagency.ai/kunskap/att-aga-ett-hus-i-en-skyddad-trastad.md) — Guide, 2026-10-19 ## Så citerar du Borgmästargatan 5. “Vad berättar Pershyttan och järnvägen om bergslagens arv i Nora?”. Borgmästargatan 5, 2026-10-21. https://nora.clearagency.ai/kunskap/pershyttan-jarnvagen-och-bergslagens-arv (hämtad ). ## Företag och kontakt - **Företag:** Borgmästargatan 5 - **Borgmästargatan 5:** Borgmästargatan 5, Nora, Sverige - **Ansvarig mäklare:** [erik@lejons.se](mailto:erik@lejons.se) - **Erik Lejon, Lejons Mäkleri:** 070-999 29 90 - **Om:** Allt om Borgmästargatan 5 i Nora, som säljs genom Lejons Mäkleri. Uppgifterna om huset kommer från mäklarens annons och prospekt; räkneexemplen är våra egna och märkta som sådana. --- [Visa på webbplatsen](https://nora.clearagency.ai/kunskap/pershyttan-jarnvagen-och-bergslagens-arv) · [Allt i Kunskap](https://nora.clearagency.ai/kunskap.md) · [Webbplatsens index för AI-agenter (llms.txt)](https://nora.clearagency.ai/llms.txt)