Vad är Gyttorp, och varför ritade Ralph Erskine ett helt samhälle där?

En vintermorgon i Gyttorp ligger snön tung över de böljande taken. Radhusen står i vinkel mot varandra, gaveln mot norr och fönstren mot söder, och mellan längorna leder små stigar in till gårdar som har haft egna namn sedan 1950-talet: Arken, Kolmasken, Vinkelboda, Blomstermåla. Ett par kilometer bort ligger trästaden Nora med sitt rutnät från 1640-talet. Här, vid sjön Vikern, ligger något helt annat: ett av efterkrigstidens mest omtalade bostadsområden, byggt av ett sprängämnesbolag åt sina arbetare.

Gyttorp är två historier i en. Den ena handlar om krut, nitroglycerin och sprängkapslar – en industri som fortfarande är kommunens största arbetsgivare. Den andra handlar om en ung engelsk arkitekt, Ralph Erskine, som fick rita ett helt samhälle och gjorde det med en omsorg som i dag är skyddad i lag. Här går vi igenom båda, och vad de betyder för den som vill bo i eller nära Gyttorp.

Var ligger Gyttorp, och hur stort är det?

Gyttorp är en tätort ett par kilometer väster om Nora, mellan staden och sjön Vikern. SCB räknade 648 invånare år 2023, på en yta av 134 hektar.

Gyttorp är kommunens näst största ort efter Nora, och tillsammans med Ås och Striberg en av de tre tätorterna utanför staden. Befolkningen växte med bruket och var som störst omkring 1970, då SCB räknade 862 invånare; sedan dess har den legat mellan drygt 600 och 700. Orten har förskola och en egen F–6-skola, Gyttorpskolan, och ett litet centrum med butikshus. Hur byarna runt staden skiljer sig åt – Ås, Striberg, Järnboås och de andra – har vi skrivit om i Ås, Striberg och byarna runt Nora.

Varför växte ett industrisamhälle upp just här?

För att ett krutbruk anlades på platsen under 1800-talet. Under första världskriget slogs Gyttorps Sprängämnesfabrik samman med Nitroglycerin AB, och på 1920-talet samlades bolagets tillverkning i Gyttorp.

Nitroglycerin AB var Alfred Nobels bolag. Det köpte Gyttorps Sprängämnes AB 1915 och flyttade successivt sin tillverkning hit från Vinterviken i Stockholm; bolaget hette senare Nitro Nobel. Läget var inte slumpen: Bergslagen behövde sprängämnen till gruvorna, och järnvägen fanns redan. Nora–Ervalla, invigd 1856, räknas som Sveriges första normalspåriga järnväg för person- och godstrafik, och banan fraktade bland annat sprängämnen mellan Gyttorp och Bofors i Karlskoga. Hur järnvägen och gruvorna formade trakten berättar vi i Pershyttan, järnvägen och bergslagens arv.

I dag heter bolaget i Gyttorp Orica. Det tillverkar sprängkapslar för civilt bruk och står överst på kommunens lista över de största företagen. I Gyttorp finns också Gyttorp Cartridge Company, som gör hagelpatroner för jakt och lerduveskytte.

Från krutbruk till byggnadsminne

1. 1800-talet Ett krutbruk anläggs i Gyttorp, och ett industrisamhälle växer fram runt det.
2. 1915 Nitroglycerin AB köper Gyttorps Sprängämnes AB.
3. 1920-talet Bolagets tillverkning samlas i Gyttorp.
4. 1948–1961 Bolaget bygger tjänstebostäder ritade av Ralph Erskine.
5. 1964 En dubbelexplosion i fabriken kräver åtta liv.
6. 1998 Gyttorps centrum blir byggnadsminne.
7. 2002 Området får Europa Nostras diplom.

Vem var Ralph Erskine, och varför fick han uppdraget?

En arkitekt född i London 1914 som kom till Sverige 1939 och blev en av landets mest kända arkitekter. När Nitroglycerin AB anlitade honom var han, enligt Länsstyrelsen, ännu relativt okänd.

Erskine kom till Sverige 1939, enligt den ofta citerade beskrivningen ”med cykel, ryggsäck och sovsäck”, och blev kvar. Senare ritade han bland annat Aula Magna vid Stockholms universitet och stadsdelen Byker i Newcastle, och han fick bland annat Royal Gold Medal och Wolfpriset för en arkitektur som tog hänsyn till klimat och miljö. Gyttorp hör till hans tidiga verk: han arbetade med planen från mitten av 1940-talet, och enligt honom själv började här en period av hela samhällsbildningar, små industrisamhällen åt olika bolag.

Länsstyrelsen beskriver Gyttorps centrum som en spegel av tiden efter andra världskriget, präglad av stark optimism och framtidstro. Både samhället och industriföretagen ville skapa det goda folkhemmet, och efterkrigets goda konjunktur gav pengarna. Erskine har sedan kommit att förknippas med just sådana miljöer, där äldre bruk och industrier kompletteras med modern bebyggelse.

Hur ser Erskines Gyttorp ut, och vad är det man ska titta efter?

En blandning av radhus och trevåningshus i vinkel mot varandra, som bildar både slutna gårdar och längre stråk. Husen öppnar sig mot söder och sluter sig mot norr, och detaljerna – lampor, dörrhandtag, trappräcken – är ritade med samma omsorg som husen.

Det som var ovanligt för tiden var blandningen: en bygrupp med både radhus och flerfamiljshus, och färger som skulle stå emot det vita vinterlandskapet. Husen byggdes främst av gasbetong och betong. Erskine ville att varje människa skulle ha en privat värld i bostaden, en halvprivat i trädgården eller på gården, en halvoffentlig vid den gemensamma grönytan och butiken, och en helt offentlig på torget och promenadvägen. Inne i husen varierade spisens plats och färgsättningen, och flyttbara väggar gjorde att rummen kunde delas på olika sätt.

Husen byggdes i etapper, i takt med att bolaget behövde fler bostäder. Sammanlagt blev det omkring 125 bostäder enligt Erskines plan, innan verksamheten började gå sämre och orten tappade invånare. Namnen på husen gav hyresgästerna själva redan på 1950-talet: Arken ligger förtöjd i mitten, och runt om finns Kolmasken, Vinkelboda och Blomstermåla, Svartsjö, Gårdsstigen och Åsbrinken.

Erskines fyra världar i Gyttorp

Nivå	Var	Vad den ska ge
Privat	Bostaden	Eget hem, med rum som kan delas om
Halvprivat	Trädgården eller gården	Ett eget utrymme ute, nära grannarna
Halvoffentlig	Den gemensamma grönytan, butiken	Möten i vardagen
Offentlig	Torget, promenadvägen	Det alla delar lika

Vad betyder det att Gyttorps centrum är byggnadsminne?

Att området sedan 1998 är skyddat enligt kulturmiljölagen, med skyddsbestämmelser som Länsstyrelsen beslutar om. Ägare är enligt Länsstyrelsen Nora kommun.

Ett byggnadsminne är den starkaste formen av skydd för en byggnad eller miljö i Sverige. Ändringar som berör det skyddade kräver tillstånd från Länsstyrelsen, och skyddsbestämmelserna avgör vad som får göras. Gyttorps centrum belönades dessutom med Europa Nostras diplom år 2002 – samma europeiska organisation som 1993 prisade Nora för hur staden, industriarvet och järnvägen till Pershyttan bevarats. Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister beskriver området som en del av en särskild kategori bebyggelse: tjänstebostäder som ett bolag lät uppföra för sina anställda.

Hur är det att bo i Gyttorp i dag?

Lugnt och nära: skola, förskola och bad finns på orten, och Nora centrum ligger ett par kilometer bort. Samtidigt ligger orten bredvid en sprängämnesfabrik, och det hör till bilden att säga det rakt.

Vardagen här kretsar kring Gyttorpskolan, som enligt kommunen är ritad av Erskine 1961, förskolan och sjön. Käppsta friluftsbad vid Vikern, strax utanför Gyttorp, är en av de tre badplatser kommunen själv ansvarar för, med sandstrand, brygga och omklädningsrum. Mountainbikeleden på Kottaberget ligger i närheten, och till Noras torg tar du dig på några minuter med bil eller cykel. Mer om skolor, förskolor och fritid för barn finns i Nora för barnfamiljer.

Det andra är fabriken. Nora kommun redovisar att Orica Sweden AB omfattas av Seveso-lagstiftningens högre kravnivå, som gäller verksamheter som hanterar stora mängder farliga ämnen, och att Gyttorp Cartridge Company omfattas av den lägre. Fabrikens historia har mörka dagar: den 29 oktober 1964 krävde en dubbelexplosion åtta liv, och vid en explosion i maj 2017 omkom en person. Information om vad du gör om något händer ger kommunen och Nerikes brandkår.

Vad händer i och runt Gyttorp framåt?

Fabriken är kvar, och berggrunden runt orten intresserar prospekteringsbolag. Bergsstaten har gett ett bolag tillstånd att undersöka området Striberg nr 100, och beslutet hänvisar till bolagets närliggande tillstånd Gyttorp nr 100.

I augusti 2024 beviljade Bergsstaten Bastion Minerals Pty Ltd ett undersökningstillstånd för området Striberg nr 100, drygt 2 144 hektar, giltigt till den 26 augusti 2027. Ansökan gällde bland annat sällsynta jordartsmetaller, koppar, zink och guld. Enligt bolaget ligger området i anslutning till dess undersökningstillstånd Gyttorp nr 100, där bolaget uppger att det bekräftat mineralisering av sällsynta jordartsmetaller. Ett undersökningstillstånd ger ensamrätt att undersöka, inte rätt att bryta: det första steget är att sammanställa befintlig geologisk information och ta prover på berghällar. Vad det kan bli av det går inte att säga i dag. Kommunens planer i övrigt beskriver vi i Nora i framtiden.

Hur Borgmästargatan 5 passar in

Gyttorp visar vad Nora kommun är förutom trästaden: en industriort med kommunens största företag, ett par kilometer från torget. Vid torget, på hörnet av Borgmästargatan och Kungsgatan, ligger Borgmästargatan 5 – fastigheten Nora Saturnus 3, med tio lägenheter på 49 till 105 kvadratmeter och en lokal på 250 kvadratmeter i ett rosa stenhus och två gårdshus i trä.

Läs om huset och siffrorna, eller begär prospekt och hyreslista.