Bilarna på riksväg 50 susar förbi rastplatsen Skärmarboda, men det räcker att gå några hundra meter in i skogen på andra sidan vägen för att trafiken ska tystna. Stigen klättrar mellan mossiga block stora som hus, gamla tallar växer ur sprickorna, och plötsligt öppnar sig ett mörkt hål under ett av blocken: Skärmarbodagrottan.
Grottan ligger i naturreservatet Skärmarbodabergen i Nora kommun, ungefär en mil från Nora och två mil från Örebro. Här går vi igenom vad grottan är, hur den bildades, hur du hittar dit och vilka leder som finns, vilka andra grottor reservatet har, vad som gäller i reservatet – och hur du går säkert i den blockiga terrängen.
Vad är Skärmarbodagrottan?
En blockgrotta – ett hålrum mellan stora stenblock – och en av de större grottorna i naturreservatet Skärmarbodabergen i Nora kommun. Reservatet bildades 2009 och är 221,7 hektar stort.
Skärmarbodabergen ligger strax väster om riksväg 50, ungefär 20 kilometer norr om Örebro, med huvudentrén mitt emot den stora rastplatsen vid Skärmarboda. Marken ägs av Sveaskog, och Länsstyrelsen i Örebro län har bildat reservatet och förvaltar det. Länsstyrelsen beskriver ett område för upptäckare: grottor, bergsbranter och gamla tallar, i ett landskap med sprickdalar och förkastningsbranter som bildades för många miljoner år sedan.
Det är inte en grotta av det slag man går in i med hjälm och rep. Blockgrottor är mellanrum under och mellan nedfallna block, och det som lockar är kombinationen av stenarna, skogen och utsikten. Skärmarbodagrottan är den som gett reservatet dess kanske mest kända bild, men Länsstyrelsen räknar Carlannersagrottan som reservatets största.
Hur bildades grottorna?
När hela området låg under Yoldiahavet för ungefär 11 000 år sedan sköljde vågorna bort sand och grus mellan blocken, och kvar blev hålrummen. Landhöjningen har sedan lyft upp dem ur havet, och den pågår fortfarande.
Berggrunden i Skärmarbodabergen är sprucken av rörelser för många miljoner år sedan, och när inlandsisen drog sig tillbaka låg landet djupt nedtryckt. Enligt Länsstyrelsen nådde Yoldiahavet då upp till nästan 170 meter över dagens nivå. Vid den tidens stränder slog vågorna mot morän och block, tvättade bort det finare materialet och lämnade de stora blocken staplade på varandra. Det är i deras mellanrum grottorna finns. Reservatets ljudguider kopplar dessutom blockgrottorna till istiden.
Så blev blockgrottorna till
- Berget spricker För många miljoner år sedan bildas sprickdalar och förkastningsbranter.
- Isen smälter När inlandsisen drar sig tillbaka ligger landet nedtryckt under Yoldiahavet, upp till nästan 170 meter över dagens nivå.
- Vågorna sköljer Vid stränderna spolar vågorna bort sand och grus mellan blocken, och hålrum blir kvar.
- Landet höjer sig Landhöjningen lyfter blockfälten ur havet; den pågår fortfarande.
- Skogen tar över Tallar växer upp mellan blocken; några av dem är i dag över 400 år gamla.
Hur tar du dig till Skärmarbodabergen?
Med bil till rastplatsen Skärmarboda vid riksväg 50, där reservatets huvudentré och parkering ligger, eller med buss: linjerna 300, 401 och 490 stannar vid Skärmarboda, alldeles utanför reservatet. Från Nora är det ungefär en mil.
Bussen gör Skärmarbodabergen till ett av få naturreservat i trakten som du når utan bil. Regionbuss 401, som går mellan Nora och Örebro, stannar vid Skärmarboda; linjerna 401, 406, 420 och 490 stannar dessutom vid Lilla Mon strax norr om reservatet, där Skogsrundan börjar. Hur bussen går och hur ofta beskriver vi i Pendla mellan Nora och Örebro.
Vid huvudentrén finns parkering med platser för personer med funktionsnedsättning, och både entréområdet och stigen från parkeringen är hårdgjorda. Där finns också tillgänglighetsanpassade rastbord och en grillplats med plats för rullstol. Längre in blir terrängen snabbt blockig och brant.
Vilka leder finns i reservatet?
Sex märkta slingor, sammanlagt lite drygt en mil, från den korta Lilla rundan på 0,6 kilometer till Bergsrundan, som tillsammans med vägen från entrén blir 5,6 kilometer. Två slingor börjar vid Skymhyttevägen och en vid Lilla Mon.
Slingorna i Skärmarbodabergen
| Slinga | Färg | Längd | Börjar / passar för |
|---|---|---|---|
| Lilla rundan | Mörkblå | 0,6 km | Huvudentrén; mestadels lättgången |
| Yoldiarundan | Grön | 2,5 km (3,1 km från entrén) | Förbi tjärnen Galtapussen och Bergakungens sal |
| Bergsrundan | Lila | 2,2 km (5,6 km från entrén) | Reservatets lugnaste slinga |
| Carlannersarundan | Röd | 1,5 km | Skymhyttevägen; brant och krävande på sina ställen |
| Utsiktsrundan | Gul | 2,4 km | Skymhyttevägen; utsiktspunkten Suggan |
| Skogsrundan | Ljusblå | 2,7 km | Lilla Mon; delvis lättgången, förbi Galten |
Vill du se själva Skärmarbodagrottan, fråga turistbyrån eller titta på kartan vid entrén om vilken slinga som passerar den; Länsstyrelsens beskrivning anger inte det. Visit Nora tipsar om att slingorna är upp till 5,6 kilometer långa och att terrängen bitvis är krävande.
Vilka andra grottor finns i Skärmarbodabergen?
Länsstyrelsen nämner bland andra Carlannersagrottan, reservatets största blockgrotta, Källartjyvens grotta och Trappstegsgrottorna med grottor i flera nivåer längs Utsiktsrundan, och Bergakungens sal nära Yoldiaområdet.
Namnen säger något om hur människor har använt platsen och berättat om den. Reservatet bär också spår av bergsbrukets tid: kolbottnar och en kolarkoja visar att skogen en gång gav träkol till Skymhyttan. Det är samma historia som i bergsmansbyn Pershyttan och längs veteranjärnvägen – järnet krävde kol, och kolet krävde skog. Mer om den historien finns i Veteranjärnvägen Nora–Järle.
Vad får du göra i reservatet?
Gå, titta, fika och plocka bär och svamp enligt allemansrätten, men inte skada mark, block eller träd, inte cykla eller köra utanför allmän väg och bara elda vid entrén och vid vindskyddet vid Galtapussen. Organiserade tävlingar, övningar och lägerverksamhet kräver tillstånd.
Reservatets föreskrifter är till för den gamla skogen och de arter som lever i den. Länsstyrelsen förbjuder bland annat att gräva, hacka, rista eller måla på berg och block, att fälla eller ta med sig döda träd och grenar, att skada växter som mossor och lavar, att sätta upp skyltar eller snitsla spår och att elda utanför de anvisade platserna. Även pinnar och kvistar från reservatet är förbjudna som ved: ta med egen. Hur allemansrätten fungerar i övrigt, och var du får plocka, beskriver vi i Bär, svamp och allemansrätten runt Nora.
Varför är de döda träden så viktiga?
Delar av skogen liknar urskog, med gott om död ved. Några tallar är över 400 år gamla, och även tallar med en stam du kan greppa med en hand kan vara över hundra år. I de solbelysta gamla tallstammarna lever skalbaggen skrovlig flatbagge, svamparna tallticka och laxticka bryter ned veden, och hackspettar letar insekter i de döda stammarna. I skymningen kan du höra nattskärran.
Hur går du säkert bland blocken?
Med bra skor, i lugn takt och med respekt för branterna: terrängen är blockig, det finns flera stup och stigarna blir hala när de är blöta eller isiga. Vintertid rekommenderar Visit Nora broddar och stavar.
Se upp
Länsstyrelsen varnar för stup och för att stigarna kan vara hala. Håll barnen nära vid branterna och kryp inte in i trånga hålrum: blockgrottor har inga markerade gångar, och det finns inga mått eller anvisningar för grottornas inre.
Det betyder inte att reservatet är svårt att besöka. Lilla rundan från entrén är mestadels lättgången, och rastplatsen vid parkeringen är anpassad för rullstol. Fler tips om utflykter med barn finns i Nora för barnfamiljer, och reservatet i förhållande till de övriga i kommunen i Vilka naturreservat finns i Nora kommun.
Vanliga frågor
Kostar det något att besöka Skärmarbodagrottan?
Nej. Naturreservatet är öppet för alla enligt allemansrätten och reservatets föreskrifter, och parkeringen vid entrén ligger vid rastplatsen Skärmarboda.
Kan jag ta med hunden?
Länsstyrelsens föreskrifter för Skärmarbodabergen nämner inte hundar särskilt. Naturvårdsverket råder ändå att alltid ha hunden kopplad i naturreservat, och mellan den 1 mars och den 20 augusti, när vilda djur har ungar, ska hunden hindras från att springa lös.
Får jag tälta i reservatet?
Organiserad lägerverksamhet kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Vill du tälta, fråga Länsstyrelsen i Örebro län (tel. 010-224 80 00) vad som gäller just där.
Hur gamla är tallarna?
Några är över 400 år, enligt Länsstyrelsen. På de blockiga höjderna växer bara små, vridna tallar som ändå kan vara över hundra år gamla.
Går det att besöka reservatet på vintern?
Ja, men stigarna kan vara isiga och hala bland blocken. Visit Nora rekommenderar broddar och stavar under vinterhalvåret.
Vem ska jag kontakta om något är trasigt i reservatet?
Länsstyrelsen i Örebro län, som förvaltar reservatet. Felanmälan görs via Länsstyrelsens sida om Skärmarbodabergen eller på tel. 010-224 80 00.
Hur Borgmästargatan 5 passar in
Skärmarbodabergen ligger ungefär en mil från torget i Nora, där Borgmästargatan 5 – fastigheten Nora Saturnus 3 – står i hörnet av Borgmästargatan och Kungsgatan. Från huset är det några minuter till Nora station, där buss 401 går mot Skärmarboda och Örebro. Fastigheten har tio lägenheter på 49–105 kvadratmeter och en lokal på 250 kvadratmeter, totalt 976 kvadratmeter, kring en grusad innergård.
Fastigheten är till salu genom Lejons Mäkleri. Läs om huset, lägenheterna och siffrorna, eller begär prospekt och hyreslista.
